Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

tisdag 3 juni 2014

No frågor, atomer

Beskriv ingående hur en atom är uppbyggd. Välj ut ett grundämne mellan 1-20 ur periodiska systemet och rita upp hur den ser ut. Beskriv även dess egenskaper och lite fakta om var den förekommer och om hur den ”upptäcktes”.

Atomer har en kärna. I kärnan finns det positiva (+) laddade partiklar som kallas protoner. I kärnan finns det även neutroner som saknar laddning. Runt kärnan kretsar det negativa (—) elektroner. det bildas ett eller flera skal på grund av kretsen höga hastighet. Den innerst skalen kallas för K-skal där får man plats med 2 elektroner, den i mitten kallas för L-skal där får man plats med 8 elektroner och den yttersta kallas för M-skal där man också får plats med 8 elektroner. Atomer strävar efter att alla elektronskal ska vara fyllda. Många kemiska reaktioner drivs av detta. Atomer med få valenselektroner kan lämna ifrån sig dem till andra sorters atomer. Om atomer inte har tillräckligt med elektroner i den yttersta skalet (M-skalet) kan de istället ta emot elektroner.  

Aluminium (Al) har 13 protoner i kärnan och 13 elektroner som kretsar kärnan. Aluminium förekommer i jordskorpan och är den tredje vanligaste grundämne efter syre och kisel. Cirka 8 % vikt av jordskorpan utgörs av aluminium, men i dess metalliska form är den alltför reaktiv för att kunna förekomma i naturen. Istället finns den i över 270 olika mineraler. Bauxit är den främsta källan för aluminium, vilket kräver mycket energi. Aluminium framställs av bauxit, som innehåller 50-60% aluminiumoxid. Om man legerar aluminium, så kan man få ett lätt material med hög hållfasthet.  

Aluminium är en mjuk silvrig lättmetall. Värme och elektricitet leds bra genom Aluminium, men den är inte ferromagnetisk. Den rena metallen är relativ mjuk och plastiskt formbar i både kallt och varmt tillstånd. Hållfastheten är låg, med den legeras till samma hålfasthet som många konstruktionsstål. Metallen har hög reflexionsförmåga för synligt ljus och infraröd strålning, och är omagnetisk. Den kan svetsas, lödas och limmas. Den är en relativ oädel metall, som reagerar spontant av vatten och med luftens syre.       

Bergarten alun blev undersökt av Humphry Davy 1808 och han kom fram till att den innehöll en okänd metall som han inte kunde renframställa. 1825 fortsatte Hans Christian ørsted med att blanda kaliumamalagm med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Friedrich Wöhler  gjorde om experimenten två år senare och kom fram till att det var metallisk kalium. För att få fram rent aluminium prövade han att byta ut kaliumamalgamet mot rent kalium. Aluminium är svår att renframställa därför är det dyrare än guld.    

I periodiska systemet finns grupper där grundämnen har gemensamma egenskaper. Ex. grundämnen i grupp 1 kallas alkalimetaller. Vilka egenskaper har dessa?

Alkalimetaller har ofta en valenselektron, som den vill bli av med. Därför reagerar alkalimetaller lätt med andra ämnen t.ex. syre, klor och vatten. När en alkalimetall blir av med en valenselektron blidas en jon. En alkalimetall i jonform reagerar motvilligt med andra ämnen. Metallerna är ofta mjuka och lätta. Vätegas bildas när en bit alkalimetall läggs ner i vatten. Vätegas tar eld när natrium eller kalium reagerar med varan och om vätgasen exploderar kan det bli farligt.   

Förklara hur periodiska systemet är uppbyggt.
Vad menas med grupp?

En lodrät kolumn kalls för ”grupp”. I en grupp har alla samma antal valenselektroner t.ex. i grupp 1 har alla en valenselektron och ofta liknande egenskaper. Det förekommer dock ett undantag i systemet. Helium har två valenselektroner, men ändå finns i grupp 8, där alla har åtta valenselektroner. Den placerades där för att samla alla grundämnen med fulla elektroskal i en kolumn. 

Vad menas med period?

En period är en vågrät rad i det periodiska systemet. Alla atomer i samma period har lika många elektronskal, t.ex. i period 1 har alla en periodskal, och i period 2 har alla två elektronskal och så vidare. 
  

fredag 21 mars 2014

No rapport: kikare



Planering

Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.   

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk 

Gör så här:

Sätt -15 linsen i en muff på 0 på den optiska bänken 
Sätt +30 linsen i en muff på 15 på den optiska bänken 
Kolla igenom linserna med ett bit papper med text på mot dig.
Vad ser du? Vad händer?  

Det viktigaste man behöver för att bygga upp en kikare är, Okularlins, porroprimsa och objektvlins. 
Om man vill zooma in eller ut på en kikare,  då behöver man fokuseringsskruv. När vi kollar igenom kikare så ser vi allt genom utgångspupillen.   

Labrapport 

Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.   

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk 

Gör så här:

Sätt -15 linsen i en muff på 0 på den optiska bänken 
Sätt +30 linsen i en muff på 15 på den optiska bänken 
Kolla igenom linserna med ett bit papper med text på mot dig.
Vad ser du? Vad händer?


Inledning.
Vi ska göra en kikare. En kikare kan förstora föremål från långt avstånd. En kikare är uppbyggt av olika föremål, ett objektiv (linsen längst ifrån ögat) och oklar (linsen närmast ögat) och ett prisma. Utan prisman är bilden upp och ner. Kikaren vi ska göra kallas för teaterkikare och den behöver inte prisma.  

Syfte: Syftet med denna laboration är att: lära sig hur en kikare görs och förstå hur en kikare.

Material:
2 muffar
-15 lins
+30 lins
1 optisk bänk

Utförande 
Vi satte satte muffarna på den optiska bänken, -15 på 0 och +30 på 15. Vi tittade igenom -15 linsen medan vi turades om att titta igenom linserna och hålla objekt från olika avstånd. Vi byte linserna och flyttade linsernas avstånd. 

Resultat: När vi tittade igenom linserna blev bilden förstorad. När vi flyttade linserna närmare blev bilden skarpare men mindre och när vi särade på linserna blev bilden suddigare men större.


Slutsats: När man kollar igenom en kikare förstoras bilden. Med en kikare måste man fixa till hur skarp bilden ska vara. Igenom att ha en konkav lins och en konvex lins kan du lätt göra en kikare. 

måndag 3 mars 2014

Lego mindstorm

Lego mindstorm

Lektion 1: 
Vi byggde ihop en robot. Det gick ganska bra, det var många små delar att hålla koll på. Nästa lektion så ska vi programmera roboten.

Lektion 2: 
Dena gången så fick vi roboten att köra mot en gubbe utan att nudda den. För att får reda på hur många rotationer vi skulle programmera in i roboten var vi tvungna att få reda på hur mycket cm en rotationer går på. Vi lät roboten att åka 7 rotationer för att lyckas. 7 rotationer = 110 cm. 


tisdag 12 november 2013

Diabetes typ-2

Diabetes


  1. Vad är orsaken till sjukdomen? 

Insulin är orsaken till diabetes typ 2. Insulin är en hormon som reglerar hur mycket socker man har inne i blodet. Om man har blivit orsakad av diabetes typ 2, så har kroppen celler blivit mindre känslig för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket blod i sockret, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna.  

  1. Vilka är symtomen?

Om man får diabetes typ 2 så är det vanligt att man 

1. är trött både fysiskt och psykiskt. 
  1. Blir törstig. 
  2. Kissar oftare. 

Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtom kommer ofta långsamt , men en del får inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen. 

  1. Kan sjukdomen leda till andra följdsjukdomar? 

Diabetes-typ 2 kan leda till ögonbesvär som kan risker att du blir blind.  

  1. Hur behandlas man?

Insulin. Man är känslig för insulin så man ger insulin genom sprutor så att socker tas upp snabbare. Motion har ett mycket stort betydelse för diabetes-typ 2, det förebygger och behandlar diabetes-typ 2. Motion gör så att man tar upp socker snabbare. 

  1. Hur kan man förebygga sjukdomen?

Motion har ett mycket stort betydelse för diabetes-typ 2, det förebygger och behandlar diabetes-typ 2. Motion gör så att man tar upp socker snabbare. Det är viktigt att man äter rätt och mindre för att förebygga diabetes.  



Hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt? En hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom. Den uppstår när hjärtmuskeln inte får med tillräckligt blod. Hjärtmuskeln pumpar själv blod runt kroppen, men den behöver blod själv. Den får blod via en blodkärl som kallas kransartärer.

Symtom? Vanlig symtom vid en hjärtinfarkt är:
  1. Stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna. 
  2. Obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna. 
  3. Illamående 
  4. Andnöd
  5. Kallsvett 
  6. Rädsla och ångest.  
Behandling? Kranskärlet som har täppts till av en blodpropp behöver öppnas så att blodet kan passera igen. Detta kan ske med blodproppslösande medicin, eller med en så kallad ballongvidgning av kärlen. Det är vanligt att man också får behandling med andra typer av läkemedel.

Förebyggande? Motionens bieffekter är också glädjande: den kan motverka lindriga depressioner, sänker blodtrycket, ökar insulinkänsligheten (risken för diabetes minskar), ökar den sexuella förmågan och sänker vikten. Ny forskning menar också att motion i viss mån kan förebygga demens. Man ska motionera minst i 30 minuter varje dag och det är bättre att motioner än att ta mediciner. Kakor och godis kan ersättas med mörk choklad. Chips kan ersättas med nötter. Öl kan bytas ut mot vin. Frukt, bär och grönsaker har en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Det har också cisat sig att små mängder slkohol är bra, under förutsättning att personen inte har en historia av alkoholproblem.

Hjärt-kärlsjukdom är intimt förknippad med vår livsstil d.v.s. att det är en livsstilssjukdom. Vi äter fel, rör oss för lite, stressar, sover för lite och väger för mycket.  

torsdag 29 augusti 2013

Laboration förbränning av kol i syrgas



Hypotes: Jag trodde att det skulle bli grönt.

Material och kemikalier:  E-kolv, värme ljus, indikator, kolbit och syrgas. 

Utförande: Man tog kolven och fyllde den med syrgas, sen så tog man kolbiten och tände på den med ljus värmen så att den ljuset. Därefter så hällde man i 3 cm vatten och skakade om det, sen så hällde du i ett par droppar indikator.  

Riskanalys: Det var ofarlig. 

Resultat: Det blev gult.

Slutsats:  Min hypotes var fel. Jag gissade grönt men det blev gult.

tisdag 20 augusti 2013

LABORATION AKTIV KOL




Hypotes: Jag gissade på att saften skulle rinna ner i den stora bägaren utan kol pulvret.

Material: Tratt, filter papper, liten bägare, stor bägare, sked, saft och kol pulver.

Riskanalys: Det var ofarligt speciellt kol pulvret.

Utförande: Jag hade en liten och stor bägare. I den lilla hade jag saft och kol pulver. I den stora hade jag tratt med filter papper i. Jag använde skeden till att blanda saften och kol pulvret. När jag var klar med saften så hällde jag de in i tratten så att de filtrerade saften.

Resultat: När saften hade filtrerat så blev det färglös och kol pulvret hade inte runnit ner med saften. 

Slutsats: När laborationen hade visat sig så såg jag att min hypotes var fel. Laborationen visade att saften blev färglös men inge pulver i saften.    

torsdag 31 januari 2013

Laboration pH-värde


Syfte: Lära sig att mäta pH-värde och veta vad som händer med pH-värdet i munnen när man äter och dricker.

Uppgift: Mät pH-värdet i munnen före förtäring efter förtäring, och efter att ha använt tandkräm.

Hypotes: Jag tror det blir surt om du äter godis och basist när du ta tandkräm på tänderna.

Material: Tandkräm pH lapp godis och dricka.

Utförande: 1. Mät pH i munnen. 2. Ät/drick. 3. Mät pH igen. 4. Skölj munnen med tandkräm. 5. Mät pH igen. 

Resultat: 1. pH 8 basist  3. Juice pH 5,5 surt 5. Tandkräm pH 7,5 basist

Slutsats: Min hypotes blev rätt. För att få surt pH måste du drick eller äta något surt. Sen om du vill få neutral så måste du ta tandkräm på tänderna, för att det är inte helt basist men lite basist. 

måndag 10 december 2012

Teknik - reflektionsfrågor kring planteringslådorna


1.Det fungerade bra och min skiss blev jättebra. Modellen blev perfekt.
2. Att göra modellen högre.
  1. Jag gjorde den högre och inget mer.
  2. Att vi också behöver mer smådelar.
  3. Vi sågar av små delar av de långa klossarna.
  4. Lecarblock tillverkas av lättklinkerkulor. Det är gjord av cement, vatten, sand och lättklinkerkulor. 
  5. Det håller bra, står bra och man kan såga av bitar av den som man kan använda om man behöver små delar.
  6.   Att man inte kan klistra fast det på andra lecablock och att den är för tung.
  7. Att den är gjord av vatten så om det regnar så händer inget.
  8. För att det ska snyggt ut.

torsdag 22 november 2012

Laboratonsrapport


   Laboratonsrapport
    ”Vilka färg ämnen finns i bladet?”

Syfte: Förstå att det finns olika färgämnen i blad och lära sig om kromatografi.

Uppgift: Undersök vilka färgämnen som finns iblad.

Hypotes: Jag trodde att det skulle bli grön färg.

Material: Blad, mortel, aceton, bägare, filtrerpapper, sax.

Utförande: 1. Sätt i bladet i en mortel och sätt i lite aceton också, sen mosar du den tills det blir ljus grön. 2. Klipp 2-3 cm pappersbit. 3. Häll i de mosade bladet i bägaren. 4. Sen så sätter du i papper biten så att den står upp och väntar i 30 min och ser vad som händer.   

Resultat: Pappret blev grön, ljusgrön och gul, hela pappret blev det.

Slutsats: Min hypotes blev inte helt rätt. Det finns olika typer av klorofyll t.ex. vi testade en anan sort och det blev bra. Man målade färg på pappret och la det i bägare med vatten, färgerna åkte uppåt på pappret.
I blad finns flera typer av klorofyll, grön, gul och röd. Det finns mest av det gröna klorofyllet det är därför bladen är gröna. På hösten bryts det gröna klorofyllet ner. Trädet suger in det och använder som näring. Kvar finns då de andra klorofyllet, gult och rött.

De olika klorofyllen kan fånga upp olika våglängder av ljus. Ljus är en elektromagnetisk vågrörelse. Mörkare ljus har längre vågrörelse. På hösten går solen ner tidigt, vi har ett mörkare ljus som gult och rött klorfyll kan fånga upp.

torsdag 6 september 2012

Laboration-upp hatta magnesium




Syfte: Förstå vad en kemisk reaktion är.

Uppgift: under sök magnesiums egenskaper för och efter uppvärmning.

Hypotes:

Material: Magnesium och brännare.

Utförande: 1. Undersök magnesium egenskaper 2. Upphetta magnesiumet  3. Undersök magnesiums egenskaper igen

Resultat: Magnesiums egenskaper small, lätt, böj bar, leder ström

Slutsats: Det skäde en kemisk reaktion och det bildades en nytt ämne.
Magnesium+syre-->magnesiumoxid    Mg+O-->MgO

onsdag 5 september 2012

Lösa upp socker


        Laborationsrapport-löslighet av socker   

Uppgift: Lösa upp socker i vatten.

syfte: förstå vad som krävs för att en socker bit löser upp som möjligt.

Hypotes: Jag tror att det löser upp snabbt när det är varmt vatten.

Material: bägare, vatten, socker, sked

Utförande:1. Vi krossa sockerbiten. 2. Hällde vatten i glasbägaren. 3.Vi la i den krossade sockerbiten i varmt vatten och rörde runt med spalten. 

Resultat: Sockerbiten löstes upp väldigt snabbt och syntes inte längre.

Syfte: Vårt hypotes stämde bra, den löste upp snabbare i varmt vatten än vad det gjorde i kalt vatten. 

onsdag 29 augusti 2012

Smälta tenn



27/8-12 Laboration                      Smält tenn    (Sn)


Syfte: förstå vad en fysikalisk förändring är.

Uppgift: Undersöka tenns egenskaper före och efter uppvärmning.

Hypotes: Jag tror att egenskaper kommer att förändras.

Material: tennbit, tändsticka, brännare,degellock, smältdegel (skopa)  

Utförande: 1. Undersök tenns egenskaper.  2. Smält en bit tenn i smältdegeln och häl i degellocken.  3. Låt svalna.  4. Se punkt 1.

Resultat: Tenns egenskaper för uppvärmning. Mjuk, silver, tennbar, smält punkt 252 °C, luktar metall. Det har samma resultat som innan. 

Slutsats: Jag hade fel om min hypotes, jag sa att egenskaperna skulle ändras.